Table of Contents
Klassisk genetik
Mendel upptäckte genom sina studier av ärtplantor att
- Generna fanns i par
- Man ärvde en i varje par från vardera föräldern
- Att det fanns dominanta och recessiva anlag
- Vi gör skillnad på gener och egenskaper, på genotyp och fenotyp.
Några termer som är viktiga att kunna:
| Ord | Betydelse |
|---|---|
| Allel | En version av ett anlag, t.ex. för en viss hårfärg, att ha eller inte ha 6 fingrar, osv. Man har alltid två kopior av samma gen, men de kan vara olika. |
| Homozygot | Att båda anlagen för en egenskap är lika, t.ex. två gener för samma hårfärg |
| Heterozygot | Att de båda anlagen för en egenskap är olika, t.ex. en gen för fem fingrar och en för sex fingrar |
| Genotyp | Vilka gener man bär (för en viss egenskap) |
| Fenotyp | Vilken egenskap man uppvisar |
| Autosomal | En gen som inte sitter på en könskromosom |
Korsningsrutor
En korsningsruta är att sätt att räkna ut vad som blir resultatet av ett korsningsförsök. I det enklast möjliga fallet har vi bara ett anlag.
| A | a | |
|---|---|---|
| A | AA | Aa |
| a | Aa | aa |
Givetvis kan de bli mer komplicerade, t.ex. om man har mer än ett anlag man vill studera samtidigt:
| RA | Ra | rA | ra | |
|---|---|---|---|---|
| RA | RRAA | RRAa | RrAA | RrAa |
| Ra | RRAa | RRaa | RrAa | Rraa |
| rA | RrAA | RrAa | rrAA | rrAa |
| ra | RrAa | Rraa | rrAa | rraa |
Klyvningatal
Baserat på en korsning så kan man se olika klyvningstal, det är helt enkelt proportionerna mellan de olika fenotyperna. I det första exemplet fick vi 1:1, i det andra 9:3:3:1.
Kodominans och ofullständig dominans
Det är lätt att blanda ihop dessa två, men kommer man ihåg följande blir det lättare:
- Kodominans är när båda får genomslag
- Intermediär dominans är när det recessiva blir ”utspätt” av det recessiva
Kodominans
Kodominans är när båda genotyperna får fullt genomslag i fenotypen. Ett bra exempel är blodgrupp:
| Blodgrupp | Genotyp |
|---|---|
| A | IAIA eller IAi0 |
| B | IBIB eller IBi0 |
| AB | IAIB |
| A | i0i0 |
Sammanfattat: om man har en A-gen får man A, om man har en B-gen får man B, om man har en av varje får man AB. Endast om man har varken A eller B får man 0.
Ofullständig dominans
Här ser vi att om vi korsar en röd och en vit blomma får vi kanske inte helt väntat inte antingen röd eller vit (om den ena färgen varit dominant över den andra), utan en rosa blomma. Vad som hänt är alltså ofullständig dominans, där den röda färgen blivit ”utspädd” av den vita.
I nästa generation ser vi något intressant: vi får röda, vita och rosa blommor (klyvningstal 1:2:1).
Ett annat exempel på ofullständig dominans lär vara lockigt eller rakt hår: de som är heterozygota har vågigt hår, de homozygota har antingen lockigt eller rakt hår (men det är troligtvis så att det är mer än en gen som avgör om man har rakt, vågigt eller lockigt hår).
Könsbunden nedärvning
En del egenskaper kommer sig av gener som sitter på en könskromosom, oftast men inte alltid X-kromosomen. Exempel på könsbunden nedärvning är
| Egenskap | Kromosom | Dominant/vikande |
|---|---|---|
| Röd-grön färgblindhet | X | Vikande |
| Blödarsjuka (typ A och B) | X | Vikande |
| SRY1) | Y | (Dominant) |
Det är ovanligt med Y-bundna egenskaper.
När dominant eller recessiv inte räcker till
Kan kvinnor bli flintskalliga? En hel del män blir med åldern lätt flintskalliga, medan du med stor sannolikhet inte sett en kvinna med den typen av flintskallighet. Är det så att den genen sitter på Y-kromosomen, eftersom bara män får den? Nej, den är en autosomal gen2). Men egenskapen är beroende av en till faktor: endast de som både har genen och har tillräckligt med det manliga könshormonet testosteron får egenskapen.
Ganska många egenskaper beter sig på det här viset: om du t.ex. har de genetiska förutsättningarna för att springa snabbare än Usnian Bolt, men aldrig löptränar ett enda steg i ditt liv blir du inte en särskilt snabb löpare.