BiKe-Wiki

Biologi och kemi wiki

User Tools

Site Tools


studieteknik

Studieteknik

På gymnasiet förutsätts det normalt att man tar ett eget ansvar för sina studier på ett helt annat sätt än tidigare i skolan. Av den anledningen krävs det studieteknik.

Det finns många olika aspekter av studieteknik, och många olika tips, tricks, knep och metoder. Här presenterar jag några som jag funnit hjälper elever att klara sina studier bättre.

Allmänna råd

Planera dina studier

Dygnet har bara att begränsat antal timmar, och man måste planera sina studier för att få tid. Grunderna för detta är

  • Ha koll på saker. Anteckna när du har prov och inlämningar, se till att gymnasiearbetet inte kommer som en överraskning, osv.
  • Avsätt tid till studierna. Boka av tid varje dag till studier.

I början av en kurs

Många försöker läsa innehållsförteckningen och gissa vad varje avsnitt kommer att handla om. Detta gör att hjärnan är med på spåret, och har börjat arbeta med ämnet. Det gör alltså inget om du gissar fel, målet är att du skall tänka på materialet.

Före lektionen

Försöka att få tid till att skumma igenom avsnittet i boken före lektionen. Bara skumma igenom den, en gång per dag i flera dagars tid. Detta gör att hjärnan är mer förberedd på vad som skall komma upp under lektionen.

Anteckna aktivt

Se även avsnittet om att anteckna

Många studier har visat att

  • De som antecknar på lektionerna minns bättre
  • Om man arbetar med sina anteckningar minns man ännu bättre
  • De som antecknar strukturerat minns samband bättre

Skapa minnesvärda bilder

En viktig aspekt är att skapa dig en bild av stoffet (alltså det som tas upp under lektionen). På grund av hur vårt minne fungerar bör detta vara bilder, gärna vansinniga och underhållande (t.o.m. oanständiga kan hjälpa för en del). Om du skall komma ihåg att natrium avger en elektron till klor kan du t.ex. skapa en bild av en riddare i metallrustning (natrium är en metall) som får sitt svärd (valenselektron) stulet av en sjuarmad trollkarl i grön mantel (klor, med sju valenselektroner).

Anteckna för att minnas

Du kommer troligtvis aldrig att kunna skriva fort nog på lektionen för få med allt som sägs och allt som skrivs på tavlan. Men du kan få med stödord, viktiga siffror/namn och nyckelfraser. Det är dessa som du sedan använder för få till användbara anteckningar. Ditt korttidsminne håller kvar det mesta i ca 1 dygn (det är därför som det kan “fungera” att tok-plugga kvällen före ett prov: du kommer ihåg det dagen efter på provet, men inte en vecka senare). Om du utnyttjar ditt minne till att samma dag gå igenom dina anteckningar och förtydliga kommer du fortfarande att komma ihåg vad du menade med dina stödord och nyckelfraser.

  • Anteckna kortfattat på lektionen
  • Förtydliga och komplettera inom ett dygn

Minnet tunnas ut

Ditt minne tunnas ut med tiden, och efter några dagar kommer du endast ihåg små brottstycken av det du tog in. Men varje gång du repeterar något fräschast minnet upp, och efter några repetitioner (med längre och intervall: samma dag, efter 2-3 dagar, en vecka senare, efter 2-3 veckor, osv) kommer du att ha kvar informationen på lång sikt. De här repetitionerna behöver inte ta mycket tid, några minuter per lektion, t.ex. varje kväll efter skolan.

Struktur på anteckningar

Om du har en icke-linjär struktur på dina anteckningar kommer du att komma ihåg samband bättre än om du bara skriver ned set som tas upp i den ordningen det kommer upp. Det so du säkert redan 'är bekant med är mindmaps1), men det finns andra sätt som kan passa dig bättre.

  • Icke-linjära anteckningar2) för att komma ihåg samband
  • Linjära anteckningar för att komma ihåg fakta utan sammanhang

Läs aktivt

När du läser läroboken så får du ut mera om du arbetar aktivt med texten. Då engageras din hjärna bättre, och du får bättre förståelse och kommer ihåg den bättre.

Snabbläs hela avsnittet

Snabbläs så tidigt som möjligt, helst innan ni börjar med det på lektionerna. Det kan vara kapitlet om redox-kemi eller mänskliga rättigheter: om du har skummat igenom det före lektionen har du bättre koll på vad som skall tas upp, och kanske lite insikt i vad som var enkelt och vad som verkade svårt.

Läs noggrant

Läs noggrant i samband med att ni går igenom varje del på lektionerna. Nu läser du ordentligt, ett stycke i taget. Efter det att du läst det stannar du upp och funderar på vad som verkligen sägs. Kanske du till och med skall anteckna medan du läser: skriv då ned på ett strukturerat sätt vad som var det viktigaste. Hur hänger det som stod i just det stycket ihop med resten av avsnittet, och med annat du lärt dig?

Många väljer att anteckna medan de läser, eller att aktivt skapa minnesbilder för det de läser.

Plugga fakta enklare med minneskort

När du skall plugga in fakta3) finns det ett knep som fungerar mycket bra: minneskort.

Minneskort4) är i sitt ursprung enkla registerkort med en “fråga” på ena sidan och “svaret” på den andra. Detta kan vara så enkelt som “När blev Gustav Vasa kung?” och “1523” men kan även vara bilder eller sammanfattningar av mer komplicerade saker. Systemet bygger på att du upprepar frågan till du kan den, med ökande tids-intervall.

  1. Om du inte kan svaret lägger du kortet bland de översta (så att det återkommer snart)
  2. Om du kan det lite bättre lägger du det längre ned i högen
  3. Om du kan det bra lägger du det i botten
  4. Fortsätt tills du kan alla korten
  5. Upprepa på samma vis nästa dag från steg 1

Numera finns det appar och program som hjälper dig att göra detta, ett populärt är Anki, men det finns många flera. Dess hjälper oftast till att få rätt tidsintervall på dina kort, och tillåter även mer avancerade typer av kort än som är möjligt på papper.

Förbered dig inför prov

Genom att förbereda dig ordentligt inför prov kan du få bättre resultat med mindre tidsinsats.

Länkar

Pärs blogginlägg

  • Det går normalt bättre om man planerar sina prov
  • Du kan tänka strategiskt när du pluggar: mindre tid och bättre resultat.
  • Det finns studier som visar att om du antecknar kommer du ihåg mer, och även att du kommer ihåg bättre om du antecknar på rätt sätt. Sammanfattning: strukturerade anteckningar ger mer sammanhang och förståelse, medan enkla listor funkar bättre när man bara skall komma ihåg fakta, utan sammanhang eller kopplingar.
  • Om du skall lära in fakta så fungerar det oftast bäst med s.k. flashcards, som ger dig repetitioner med lagom intervall. Faktum är att det mer mer långsiktigt inlärande att repetera med flera veckors eller månaders intervall är med korta intervall. Det du vill kunna i framtiden bör du alltså repetera igen efter några månader.
1)
Ibland kallade tankekartor på svenska.
2)
Till exempel mindmaps eller cornell notes
3)
Vare sig det är årtal i historien, glosor i tyska, hur en aminosyra ser ut i kemin, orsakerna till första världskriget, vägskyltar för körkortet eller vad som händer i Shakespeares Romeo & Julia
4)
Flashcards på engelska
studieteknik.txt · Last modified: 2016/10/29 08:33 by Pär Leijonhufvud