Epitel - epi = på, och thele = bröstvårta. ⇒ Epitel kallas cellerna på ytan av kroppen och dess organ. Endotel (endo = inuti) kallas cellerna på ytan av blodkärlen.

Epidermis - epi = på, och derma = hud ⇒ det yttre hudlagret (hos däggdjur).

Haploid - haploos = enkel. Enkel kromosomuppsättning (n)

Diploid - diploos = dubbel. Dubbelkromosomuppsättning (2n) Alla anlag/gener förekommer två gånger. En gång på vardera av två systerkromatider.

Polyploid - poly = många ⇒ Fler kromosomuppsättningar än två. Jordgubbar är till exempel dekaploida (deka = 10), alltså har tio kromosomuppsättningar (10n)

Somatisk - soma = kropp ⇒ kroppslig

Se även marinbiologi (huvudsida)

Epifyt – epi = på och fyt = växt ⇒ (växer) på växter

Eufotisk zon – den delen av havet där solljuset räcker för att produktionen skall överstiga respirationen.

Fotoautotrof – foto = ljus, och auto = själv, och trof = näring ⇒ Gör sig själv näring från ljus (= binder CO₂ med hjälp av solens ljus.

Kemoheterotrof – kemo = kemisk, och hetero = olika, och trof = näring ⇒ Får näring på kemisk väg från olika organiska näringsämnen

Nekton Den aktivt simmande delen av de akvatiska organismerna. Till exempel fisk.

Plankton Den delen av de akvatiska organismerna som driver med vattenströmmarna. Till exempel alger och bakterier.

Turbiditeten är ett mått på en vätskas suspension av partiklar. Kallas ibland för grumlighet.

Allel – alios = annan ⇒ en allel är en variant av många som en gen kan ha, beror på små eller stora variationer i genens DNA-sekvens. (egentligen är allel en förkortning av allelomorf; morf = form ⇒ annan form <av genen/egenskapen>)

Genotyp – geno = kön/arv, och typ = gestalt ⇒ alla egenskaperna i DNA, både recessiva, dominanta och ko-dominanta, även de som man inte ser effekt av i fenotypen.

Fenotyp – feno = jag visar mig, och typ = gestalt ⇒ egenskaperna som visar sig utåt, som resultat av genotypen

Kromosom – kromos = färgad, och somos = kropp ⇒ Ett stycke dubbelsträngad DNA med många gener på. Namnet kommer från att man lätt kunde färga in kromosomerna och titta på dem i mikroskop redan långt innan man förstod att det var de som var arvsmassan.

DNA Deoxiribonukleinsyra. Molekylen som används av allt levande som arvsmassa.

Transkription – transkript = avskrift ⇒ processen där RNA görs med DNA som mall. DNA och RNA är två dialekter av samma språk, nämligen nukleotidernas (kvävebasernas) språk, och RNAt är bara en avskrift av genen som sitter i DNAt. DNA pratar nukleotiderna A,C,G,T och RNA pratar nukleotiderna A,C,G,U.

Translation = översättning ⇒ processen där peptider/proteiner görs med RNA som mall. Här översätts nukleotidernas språk i RNAt till aminosyrornas språk i proteinerna. Tre bokstäver (kvävebaser) i nukleotidernas språk översätts till en bokstav (en aminosyra) i proteinspråket. RNA pratar nukleotiderna A,C,G,U och proteinerna pratar 20 (egentligen 23) olika aminosyror.

[]

Kvävebaser ⇒ adenosin, cytosin, guanin, tymin i DNA och adenosin, cytosin, guanin, uracil i RNA. Kvävebasernas följd i DNAt bestämmer aminosyrornas följd i proteinet.

Nukleosid ⇒ kvävebas + ribos (RNA) eller kvävebas + deoxyribos (DNA). I transfer RNA (tRNA) och ribosomalt RNA (rRNA) har man hittat över 90 olika nukleosider, som är kemiska varianter av de vanliga fyra nukleosiderna.

Nukleotid ⇒ nukleosid + fosfat. DNA och RNA är polymerer (poly=många, mer=bit/del), alltså långa kedjor, av nukleotider.

Helix, helikas - helix = krökt/skruvad. En helix är en spiral. DNA formar en dubbelhelix, där två DNA-molekyler skruvar sig om varandra. Ett helikas är ett enzym, som kan skruva upp eller ihop en DNA-helix. Jämför också med helikopter (heliko = skruv/spiral, pteron = vinge) skruvvinge, alltså rotorns roterande vingar som lyfter helikoptern.

Genom - alla gener i en organism

Transkriptom - alla RNA som görs i en organism

Proteom - alla proteiner som görs i en organism

Metabolom - alla metaboliter (mindre molekyler) som görs i en organism.

Entalpi - Entalpi är den energi som finns lagrad i ett ämne, både i form av elektronenergi och värmeenergi.