BiKe-Wiki

Biologi och kemi wiki

User Tools

Site Tools


intramolekylaer_bindning

Intramolekylära bindningar

Anna och Bengt vill dela på en påse chips. Men en påse chips kostar 20 kr, och ingen av dom har 20 kr. De har däremot 10 kr vardera, vilket innebär att de kan dela på en påse chips. Alla är nöjda och glada. Fast Anna köper pepparchips, som Bengt tycker ganska illa om.

Cecilia och David skall också dela på snacksen, Cecilia har en påse wasabinötter, som hon dock helst inte äter, medan David älskar dem, så David får äta upp hela påsen själv.

Vad har dessa två historier om snacksätande med kemi att göra? Jo, de är bra sätt att visa på hur tre olika typer av kemisk bindning kan se ut. Vi börjar med chipsen, men tänker oss att det blev dillchips, som både Anna och Bengt gillar precis lika mycket.

Kovalent bindning

Se även kovalent bindning (huvudsida)

När en atom inte har ett fullt yttre skal kan två av dem dela på elektronpar i en kovalent bindning (även kallad just elektronparsbindning). Ett exempel på det är en klormolekyl — Cl2 — där båda behöver en till elektron för att få ett fullt skal. Ingen av dem vill ge upp en elektron och bilda en positiv jon, men de kan dela på två av dem. man brukar rita det som på bilden till höger.

Dubbel och trippelbindning

En kovalent bindning kan även på samma sätt involvera två eller tre elektronpar, detta blir då en dubbel- respektive en trippelbindning.

Jonbindning

Då har vi bara det tredje exemplet kvar: wasabinötterna. Då kan vi tänka oss en natriumatom och en kloratom. Klor är mycket elektronegativt, medan natrium har en låg elektronegtivitet. Om skillanden är stor nog — över ca 1,8 — släpper atomen med lägst elektronegativitet iväg elektronen helt, och vi får två joner. Därför blir det i det fallet inte en kovalent bindning, utan en jonbindning.

Skillnaden i elektronegativitet avgör typen av bindning

Baserat på skillnaden i elektronegativitet kan vi alltså avgöra vilken typ av bindning som vi får: kovalent, polär kovalent eller jonbindning.

Typ av bindning kovalent polär kovalent jon
Skillnad i elektronegativitet < 0,7 0,7–1,8 >1,8

Värdena är inte absoluta: lika källor ger t.ex. gränsen mellan kovalent och polär kovalent värden mellan 0,2 och 0,9. Men värdet ger en fingervisning på hur polär en bindning kan tänkas vara, vilket egentligen är av mer intresse än vilket namn man sätter på den. En del källor gör i det övre spannet en skillnad mellan om den en a parten är en metall eller icke-metall.

Det här är som du säkert förstår inte tre absoluta tillstånd, utan vi har två ytterligheter: kovalent bindning mellan två atomer av samma grundämne, som delar helt lika på elektronerna, och en jonbindning, där elektronen till 100% gått över från en atom till en annan. De flesta bindningar faller någonstans på skalan mellan dessa, om vi har en låg skillnad får vi en bindning som har mestadels ren kovalent natur, men desto mer skillnaden ökar desto mer polär blir den, för att till slut bli så extremt polär att elektronen inte alls rör sig runt atomen som donerat sin elektron (jonbindning).

Polariteten i bindningarna i en molekyl avgör om den kan bilda dipol-dipol bindningar.

Tre snacksscenarier, tre typer av kemisk bindning.

intramolekylaer_bindning.txt · Last modified: 2017/11/29 11:11 by Pär Leijonhufvud