BiKe-Wiki

Biologi och kemi wiki

User Tools

Site Tools


atomer

Atomer

Atomer består av protoner och neutroner i kärnan, och elektroner runt omkring

Partikel Förkortning Laddning Massa
Proton p+ + $1,67 \cdot 10^{-27}$ kg
Neutron n 0 $1,67 \cdot 10^{-27}$ kg
Elektron e- - $9,1 \cdot 10^{-31}$ kg

Elektronerna beskrivs ofta i böckerna som ordnade i elektronskal, men dessa är egentligen energinivåer, och den faktiska positionen vid varje tidpunkt kan variera avsevärt.

Atomernas ursprung

Hur de olika grundämnena bildats.
Källa: Cmglee - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=31761437

Initialt i samband med Big Bang bildades endast väte och helium (och mycket snart därefter mindre mänbgder litium och beryllium). övriga har bildats senare via fusionsreaktioner i stjärnors inre, eller i samband med supernovor1).

Atomkärnan

Atomkärnan beskrivs ofta som statisk, men partiklarna – protoner och neutroner –befinner sig i verkligheten i kärnorbitaler som beskriver sannolikheten att en viss proton eller neutron skall befinna sig på en viss plats.

Atomers storlek

Atomers storlek varierar lite beroende på vilken atom vi talar om, och även exakt hur vi definiterar storleken. Normalt talar man om atomradien, som är från kärnan till det genomsnittsliga avståendet mellan atomkärnans mitt och den yttersta elektronern: det finns flera olika definitioner av detta avstånd.

Allmänt sett ökar radien när man går nedåt i en grupp, och minskar när man går åt höger i en period.

Elektronegativitet

Elektronegativitet (huvudsida)

Elektronegativitet är ett mått på en atoms relativa förmåga att dra till sig elektroner.

Isotoper

Atomerna av ett visst grundämne har alltid samma antal protoner. Däremot kan de ha olika antal neutroner. För väte finns det tre naturligt förekommande isotoper: 1H, 2H och 3H, där siffran anger masstalet, alltså det totala antalet partiklar i kärnan (protoner och neutroner). Eftersom alla väteatomer har en proton har dessa isotoper 0, 1 respektive 2 neutroner. Dessa är olika isotoper av väte.

Alla grundämnen finns i minst en isotop2), och den naturliga blandningen är normalt sett mycket konstant3), och man kan därför räkna ut en genomsnittlig atommassa. Det är den som står i det periodiska systemet.

1)
Det senare gäller främst för tyngre grundämnen, se wikipedias artikel, även om den engelska är mer fullständig.
2)
För 26 av dem finns naturligt bara som en isotop, de så kallade monoisotopa grundämnena, övriga finns naturligt i som en blandning av flera isotoper
3)
Det finns dock undantag, som t.ex. syre i havsvatten
atomer.txt · Last modified: 2016/11/07 09:01 by Pär Leijonhufvud